Nu får ni nog bli besvikna!

...ifall ni trodde att jag inte kom ner för slalombacken i en del då jag inte skrivit något på ett par dagar! Mina allround-talanger tog sig ännu en gång i uttryck, då jag lätt som ett dun svävade ner för branterna i Lappo. Eller hur det nu var. Eftersom ingen såg mitt graciösa åkande kan ingen i alla fall påstå något annat. :-)

Några ord ännu om bilderna i förra inlägget. Som ni säkert såg så har vi kaklen på plats, utan fogmassa dock än. Vi köpte dem på Casa Cerámica i Vasa, helt bra ställe. Ett ställe jag verkligen inte kan rekommendera om man är ute efter kakel är Hartmans i Jakobstad. Vi var dit och kolla, hittade en del kakel som fångade vårt intresse, men tyckte prissättningen var bristfällig. Det stod nåt i stil med 25 €/st, och då pratar vi små kakel (10*20 cm?). Jonas frågade i kassan vad de egentligen kostade och då sa tanten, som envisades med att prata finska, att priset i fråga var styckepris. Våra miner lät henne förstå vad vi tänkte, och då frågade hon en kollega vad priset var, och det visade sig vara priset för 33*33 cm, överslagsräkning ger 200+ euro kvadraten! Det blir nästan billigare att beklä väggarna med guld...

Nåja, idag tänkte jag bara visa att uppfinningsrikedom är ett måste då man jobbar på ett gammalt hus. Size matters...

Bänkskivan som är fast i väggen... not.

Någon som vet var skåpet ska stå?

Ha det bra!