Som ni säkert tidigare läst i bloggen så fann vi ett vackert tak med rediga balkar under gipsskivorna som bildade tak då vi köpte vår kåk. Balkarna var delvis ganska illa medfarna, och taket var allt annat än rakt och jämnt, men jag hade nog bestämt mig från början att det inte hade någon betydelse. I ett så gammalt hus som detta är det bara charmigt med några lösningar utöver det vanliga.
Det första vi behövde ta ställning till var hur vi skulle få bort den gamla gröna färgen från taket. Färgen hade sett bättre dagar, och ligger kanske inte exakt i den färgskala jag har tänkt mig att köket ska gå i. Det första sättet att få bort färg man kommer på är kanske att använda värmeblåsare, men första gången vi provade det gick det inte alls, så vi ville prova på något annat. Vi fick diverse "goda" råd från höger och vänster, och köpte en slipmaskin (epäkesko). Det visade sig snabbt att slipandet var ännu jobbigare än blåsandet, så jag provade igen i ren desperation att värmeblåsa, och denna gång gick det lite bättre. Det var otroligt tungt, eftersom man arbetar uppåt och jag vanligtvis sitter och jobbar vid en dator, men resultatet blev bra. Jag skulle gissa att jag den första gången lyckades frigöra ca 3 kvadratdecimeter tak från färg, och det tog ett par timmar. Då hade man bara kvar de där övriga 4497 kvadratdecimetrarna alltså... Förutom en blåsare behöver man en spackel och ett par handskar. Och framför allt tålamod. Dessutom tycker jag att det underlättar otroligt om man har ett bord att stå på istället för en stege, men det är väl bara för att jag är van vid det.

Så här kan alltså redskapen se ut. I skrivande stund har vi hållit på med taket dryga sex veckor, men slutet är nära! (För färgen i taket förstås.) Man har blivit otroligt mycket snabbare och starkare, så numera klarar man av flera kvadratmeter per dag. Dessutom har vi haft hjälp av Jonas mamma Barbro och min syster Maria, som här ger ett prov på hur blåsandet kan gå till...
Så här kan alltså redskapen se ut. I skrivande stund har vi hållit på med taket dryga sex veckor, men slutet är nära! (För färgen i taket förstås.) Man har blivit otroligt mycket snabbare och starkare, så numera klarar man av flera kvadratmeter per dag. Dessutom har vi haft hjälp av Jonas mamma Barbro och min syster Maria, som här ger ett prov på hur blåsandet kan gå till...
Jag bestämde mig tidigt för att korka en skumppaflaska då taket är skrapat, och den har jag nu i kylen. :-) Ha det bra!
2 kommentarer:
Inte mycket kvar nu. Hur gick det med färgproven? Hann ni testa igår??
nej, de hade inte linoljefärg vid prisma... vi ska väl fara o köpa färg på måndag istället.
Skicka en kommentar