För tillfället står det ganska stilla på vinden, redan med tanke på den här extrema kylan är det näst intill omöjligt att göra något vettigt där uppe. Här i veckan tog J och jag på oss det inte helt triviala jobbet att förflytta en kilometer (!) pärlspont utifrån upp på vinden. Om någon inte vet vad pärlspont är, kan jag genast upplysa er: ser ut så här
och kan beskrivas som inredningspanel med en liten "kulle", en pärla. Finns också att fås med två pärlor, senast såg jag det i början av veckan då jag var på skolning i Officersklubben i Vasa. Det var snyggare än jag trott med två pärlor, men vi nöjer oss nu i alla fall med en. Det som gjorde förflyttandet av dessa paneler knepigt var faktum att de är sköra och långa och huset är trångt och fullt med ställen man kan slå i dem. Men de är i alla fall på plats på vinden nu, och kommer att få en omgång färg på sig innan de sätts upp sen någongång. För tillfället lutar det mot vit. Vi kommer att köra med dessa både på väggar och tak är tanken.Till att börja med (innan vi började riva) hade vi tänkt att en vägg i Biblioteket skulle tapetseras, närmare bestämt kortsidan vid trappan. Idag har vi helt gett upp den tanken med orsak av detta:
det är en very nice stockvägg! Kräver att man putsar till den och behandlar den med något "konserverande", men sen är den good to go. Det charmiga med väggen är också att den avslöjar en hemlighet från svunnen tid. Kollar man noga hittar man två namn skrivna med blyerts (?).

Vi tyder dessa till Vilhelm Stoor och Ingmar Svan, kanske de som senast gått åt just denna vägg. Årtal har vi tyvärr inte hittat. Oberoende, dessa två namn kommer att få stå kvar, man vet aldrig, mitt i allt hittar någon hit som vet vem de är och kan berätta vad de kan tänkas ha spelat för roll i Annebergs historia.







