Jul på antågande...

Julen börjar vara på kommande och i och med det har renoverandet tagit en naturlig paus. Förra helgen var vi en sväng till Ikea i Haparanda, och lyckades på den resan få punkteringen på två däck. Skickligt... Det enda i princip som händer på Anneberg är att vi valt färg på golvlacket, och det blir samma nyans som balkarna har i taket, som fanns bild på i mitt förra inlägg. Själv är jag lite orolig för att det blir för mörkt inne, men det kan också bli jätesnyggt. Jag hoppas på det senare.

Jag tänkte att det börjar bli dags att presentera Annebergs nya invånare sådär småningom. Här ovan ligger Bråkus och Fiffikus. De har aldrig ännu varit ute, så flytten lär bli ett stort äventyr för dem. De tar nog livet i sig som ett stort äventyr annars också, minsta lilla grej är grymt spännande.

Så har vi Schwarz också (gissa varför han heter så...). Han har varit ute åtminstone en del innan han fångades in och fördes till Katthuset i Vasa. Jag är inte helt säker på hur han kommer att reagera på att slippa ut, men eftersom han är så gammal och lat kanske han hålls nära husknutarna i alla fall. De här tre är mina små (bortskämda!) sötnosar.

Själv har jag figurerat på bild flera gånger, så mig får ni inte se mer av, men Jonas tycks inte synas någonstans ännu, så varsågoda!


Det var allt jag hade att komma med för tillfället (för i år?), ha det bra, och ha en riktigt god jul, och ett gott nytt år!

Hur det gick med taket

Nu har vi kommit så långt med taket att det börjar vara ett avslutat kapitel. Senast jag skrev om taket avslöjade jag att det fanns en skumppaflaska på kylning, och faktum är att den är borta nu!


Såhär stolta var vi då vi intog den ädla drycken efter veckor av slit. Dessutom var det riktit gott! Hoppas i alla fall ingen trodde att taket var klart här, för så är det ju inte. I skrivande stund finns ännu en hel del som ska göras på det. Men idag ser det i alla fall ut som sådant:

Pretty sweet säger jag! Färgkombinationen blev lyckad, och den är jag oerhört nöjd med. Ser kanske i verkligheten ännu bättre ut, särskilt väggnyansen. Tror man inte får man komma och se med egna ögon... I alla fall har vi använt Uula-tuotes linoljefärg för att måla taket (himmeä sisäöljymaali) och den har varit grymt lätt att jobba med. Konsistensen lämpar sig bra för tak, då den är lite på tjockare sidan. Dessutom har det inte gått åt enormt mycket heller, på 7 liter får vi hela taket målat två gånger och också alla lister målade. I och för sig kostar väl 1 liter bortåt 25 euro, så det är ju inte gratis det heller. Färgerna vi använt (skriver dem här så att jag kan kolla någonstans sen då jag glömt...) är 036X (den ljusa), 5055 (den mörka) och 144X (vägg), och det är Åsa i Larsmo som fungerat färgkonsult. På väggarna har vi inte lagt linoljefärg, utan vanlig väggfärg, som ska vara lite hård och tålig, då man vet hur det klottas i ett kök. Det som jag tyckt varit viktigt då man målat är att ha en bra (=dyr) pensel. Resultatet blir bättre och det går smidigare att måla. För att det ska gå smidigt att måla tycker jag också att det är bra att klä sig såhär:

Inte så snyggt kanske, men man ska vara ganska klottsäker. Det har dock visat sig att halaren inte är 100% tät, men säkert bättre än inget. Så får man ju känna sig lite som en Michelingubbe också samtidigt....

Att fixa golv

Förutom takskrapas håller vi på med (tuuuusen, känns det som) andra saker också. En grej som vi fått göra är lägga om en del av golvet. Det är nämligen så att det i köket funnits en bänk runt i princip hela rummet, som det tydligen ofta förr fanns i husen, men den är förstås borttagen sedan länge. Men golvplankorna som var satta där var inte av bästa kvalitet, och byttes ut. Under dem fanns också en mullbänk, som det tydligen så fint heter, dvs, man hade typ isolerat med mull. Såhär:

Vi (läs: Jonas) har alltså varit tvungen att gräva ut en hel del jord. Vi har nu isolerat med någon typ av blåa isoleringsskivor, som tydligen ska vara bra. Förutom i mullbänkarna har vi också satt dem i källartaket, så att hela köksgolvet ska vara isolerat. Nu ska det alltså vara varmt om fossingarna! Nedan hur det ser ut då man lägger in nytt golv. Man märker i alla fall skillnad mellan gammalt och nytt (och Patrik tillhör förstås det tidigare nämnda).



Nåja, det var golvet i korthet. Det ska ju också slipas och lackas, men det blir i ett senare skede. Jag kan inte motstå att avslutningsvis lägga in en bild på Anneberg i vinterskrud, såhär såg det nämligen ut då första snön kommit!


Med hopp om mer vinter,
Sussi

Grovjobb

Nu tänkte jag kort beskriva hur jag jobbar för tillfället. Jag håller egentligen bara på med ett projekt, det arbetsdrygaste hittills, nämligen taket.

Som ni säkert tidigare läst i bloggen så fann vi ett vackert tak med rediga balkar under gipsskivorna som bildade tak då vi köpte vår kåk. Balkarna var delvis ganska illa medfarna, och taket var allt annat än rakt och jämnt, men jag hade nog bestämt mig från början att det inte hade någon betydelse. I ett så gammalt hus som detta är det bara charmigt med några lösningar utöver det vanliga.

Det första vi behövde ta ställning till var hur vi skulle få bort den gamla gröna färgen från taket. Färgen hade sett bättre dagar, och ligger kanske inte exakt i den färgskala jag har tänkt mig att köket ska gå i. Det första sättet att få bort färg man kommer på är kanske att använda värmeblåsare, men första gången vi provade det gick det inte alls, så vi ville prova på något annat. Vi fick diverse "goda" råd från höger och vänster, och köpte en slipmaskin (epäkesko). Det visade sig snabbt att slipandet var ännu jobbigare än blåsandet, så jag provade igen i ren desperation att värmeblåsa, och denna gång gick det lite bättre. Det var otroligt tungt, eftersom man arbetar uppåt och jag vanligtvis sitter och jobbar vid en dator, men resultatet blev bra. Jag skulle gissa att jag den första gången lyckades frigöra ca 3 kvadratdecimeter tak från färg, och det tog ett par timmar. Då hade man bara kvar de där övriga 4497 kvadratdecimetrarna alltså... Förutom en blåsare behöver man en spackel och ett par handskar. Och framför allt tålamod. Dessutom tycker jag att det underlättar otroligt om man har ett bord att stå på istället för en stege, men det är väl bara för att jag är van vid det.


Så här kan alltså redskapen se ut. I skrivande stund har vi hållit på med taket dryga sex veckor, men slutet är nära! (För färgen i taket förstås.) Man har blivit otroligt mycket snabbare och starkare, så numera klarar man av flera kvadratmeter per dag. Dessutom har vi haft hjälp av Jonas mamma Barbro och min syster Maria, som här ger ett prov på hur blåsandet kan gå till...

Jag bestämde mig tidigt för att korka en skumppaflaska då taket är skrapat, och den har jag nu i kylen. :-) Ha det bra!

Smått och gott

Ofta då man håller på med något stort projekt hittar man grejer man inte hade en aning om att de fanns. Tyvärr sker detta på gott och ont, men här kommer i alla fall några kul grejer....

• Köksspisen. Köksspisen kan man ju inte säga att kom som en stor överraskning då vi börjat på reno- veringen, men den förtjänar i alla fall att omnämnas. Jötulen, (ska egentligen skrivas med ett norskt ö, men då jag inte hittar något sånt på tangentbordet...) spisen i mitten alltså, använder vi på daglig basis (det vill säga de dagar då vi är till Malax). Den ger gott med värme, och kommer att fungera som vår huvudsakliga värmekälla framöver. Dessutom tycker jag den är mysig! Lägg märke till de fem (!) spjällen vid taket, inte helt lätt att veta vilket man skall rycka i när. Vi funderar också på att hålla spisen i den färgskala den är nu, fast måla om den måste vi i alla fall då färgen den har inte håller värme så bra. Som kuriosa kan jag också nämna att Högforsen i hörnet lär fungera.
  

• Under de många lagren av korkmattor och spånskivor på golvet hittade vi denna: källarluckan! De hade tagit bort gångjärnen, men annars verkade luckan vara i gott skick. Man kommer ner i källaren genom den (än så länge, vi kommer att isolera underifrån och ställa köksön på luckan), men ingången utifrån kräver lite mindre akrobatik.... Dessutom finns i köksgolvet två andra mindre luckor som lär ska ha använts för att hälla ner potatis i källaren, mindes en av de som tidigare bott i huset. De är dock så små att man knappt får en hand genom dem. Och visst är golvet snyggt alltså! Äkta vara ska det vara, och vackert slitet är det också. Få har såhär snyggt köksgolv hemma...

• Man kan ju inte påstå att man blir rik på att renovera ett gammalt hus, om än man antagligen kommer billigare undan än om mman bygger ett nytt, men lite cash hittade vi under korkmattorna i köket. Ingetdera myntet tror jag har något värde, men lite kul är det ju i alla fall. Man undrar om de hamnat där i misstag eller med flit... Det ena myntet är från 1932, det andra gissningsvis i samma ålder. Det var allt från mig idag, mer att komma inom kort.

I sin helhet...

Hittills har jag pratat en hel del om Anneberg, men egentligen inte presenterat mer är framsidan på huvudbyggnaden, och det ska det bli ändring på nu... Anneberg är givetvis mer än ett gammalt stockhus (om än ett charmigt sådant). En grej jag genast fattade tycke för, som egentligen är en av Annebergs viktigaste detaljer, är "innergården". Huset bildar tillsammans med två uthus en gård som är hur stämningsfull som helst. Det är förstås svårt att få en rättvis bild av en gård, men här är ett försök:


Huset är alltså till vänster och så har vi ladugården till höger och ett lider rakt fram. Och ifall någon undrar så är bilen inte vår, lite bättre än Citröen kräver jag i alla fall :-). Tunnan däremot är vår, används för att bränna skräp i.

Så har vi Jonas favorit vad gäller uthus, nämligen bastun:


Bastun är alltså det lilla huset till höger. Jonas vision är att han ska fixa till den, och göra sig av med elektriciteten som nu är dragen dit. Det ska vara en "bastu naturell", utan rinnande vatten och el. Där finns dock ett brasrum så man får värme och ljus, och förstås en 'knapu'.

Ängen här ovan är också vår, och för tillfället är den ganska vildvuxen. Min önskan är att vi ska kunna ha får här någongång, kanske i sommar eller så sommaren därpå. Annars har man en hel del gräs att klippa. Tomten sträcker sig en bit in i skogen man ser i bakgrunden, så ifall vintern blir riktigt kall har vi inte långt att hämta ved.... Dock har vi ju också en egen skogsplätt en bit bort, ca 4,5 hektar blandskog.

Vad mer har vi...? Jo, förutom de två uthusen som bildade "innergården" finns ett vedlider av typen "gammalt", som påminner otroligt mycket om en lada vi har hemma i Sjundeå. Eller snarast som de har hemma i Sjundeå. Jag kan väl inte mer kalladet hemma då jag i alla fall inte har bott där på några år. Men, i alla fall, lidret:


Tyvärr är det näst intill omöjligt att få en bild av hela alltihopa, men vill man se det i sin helhet får man gärna komma och hälsa på. Bara vi får köket klart bjuder vi till och med på kaffe åt alla som vågar sig hit!

Vad hände sen?

Några rader om vårt renoveringsprojekt första steg är på sin plats.
Tyvärr passade vi inte på att ta bilder på kökets originalskick; vi hann riva ut köksskåpen och en garderob innan kameran kom fram första gången. Efter det har den i alla fall varit i flitig användning och nu finns det mesta dokumenterat från alla möjliga håll och vinklar. Här invid har vi, eller egentligen Patrik, som har lekt snickare åt oss, gått lös på taket. Då vi köpte huset hoppades jag på att finna ett vackert plankgolv under plastmattan som täckte golvet, men taket hade jag inte skänkt en stor tanke alls. Fast nog vet jag ju egentligen att man inte lade gipsskivor i taket på 1800-talet, så något måste det ju finnas där under.

Och vad nöjd jag blev då jag såg resultatet! Charmigare tak får man söka efter! Det är inte felfritt, rakt eller enligt dagens standard, men helt underbart i min mening. Bedöm själv:


Det mesta jobbet är dock att få bort färgen, att värmeblåsa 45 kvm tar sin tid...

Och golvet ja, det motsvarade också förväntningarna.

En lätt slipning och så några lager lack, och ta-daa, ett superhäftigt golv. Nästan i alla fall, vi kommer nog att vara tvugna att byta ut några golvplankor, men ändå. Största delen kommer i alla fall att vara gammalt.

Det var taket och golvet.


PS. Taket kommer nog att målas om i någon relativt ljus färg, dock så att balkarna som går tvärs över rummet målas mörka. DS.

Hur det hela började....

Så var startskottet avfyrat! Efter en hel del funderingar kring att lägga upp en blogg för renoveringsprojektet Anneberg gjorde jag nu äntligen slag i saken och öppnade en blogg. Yes! Nu har alla ni som inte kan närvara på plats och ställe lika ofta som jag (och Jonas) en chans att följa med utveckling nästan i real-time! Från början alltså...

Idéen till att överhuvudtaget gå och köpa ett hus fick nog sin början på Åland. Jonas och jag var där över en helg för att hälsa på Mikko och Anu, som då hade tankar om att köpa hus. Deras husköp blev inte av, åtminstone då, men vi hade fått upp ögonen för den möjligheten. Väl hemma i Vasa dröjde det inte länge innan vi började gå på visningar, till en början mest på skoj och för att samla tips och idéer, men så småningom visste vi ganska långt vad vi var ute efter. Viktiga saker var

• "Lantlig miljö", som det så fint heter. Inga planerade områden och Älvsbyhus här inte.
• Pris, åtminstone jag vill gärna bli skuldfri innan jag går i pension.
• Läge, för tillfället är det viktigt att bo inom rimligt avstånd från Vasa.
• Kvalitet, det känns okej att renovera lite, men man har ju faktiskt ett jobb man får betalt för också.

Jag kan ju ockå nämna som parentes att jag till en början hade tänkt mig ett liiite mindre renoveringsprojekt, men nog ska det här väl också gå bra.

Och det här är vad vi hittade:

Den här skönheten (då syftar jag inte på ingången!) bär namnet Anneberg. Huset är åtminstone delvis uppfört i stock på 1800-talet. På tomten står också 3 uthus och en bastu. Husets befintliga skick då vi köpte det var helt acceptabelt, om än en invändig uppsnyggning var ett måste. Och det är i princip det vi håller på med för tillfället, och antagligen en tid framöver. Vi har börjat med köket (som är någonstans i trakterna av 45 kvm) och har som tanke att flytta in då det är klart, hoppeligen ännu i år.

Detta var allt jag hade att komma med såhär inledningsvis, mer att följa inom kort!