Färg på tillvaron

Efter kvällens yoga-pass flödar kreativiteten (hmm...?), så ett inlägg ska jag klara av att knåpa ihop tycker man. Får se nu.

I helgen har det målats en del i "biblioteket". B & K var hit och hjälpte till, så lite framåt har det gått i alla fall.

Vi målar som bekant vitt på väggar och i tak. Själv tycker jag färgen Futura 40 känns bra, men det är ju min subjektiva åsikt. Om ni tror på mig kan ni ju hålla utkik efter en sån här burk:

Dessutom börjar det här eviga isolerandet lida mot sitt slut, och efter det blir det förstås mer att måla igen...

Vi har genomgående på vinden isolerat med dessa skivor (som om jag skulle minnas vad de heter...). Skarvar har tätats med polyuretan (samma material som min nyinköpta fake-läder jacka är gjord av, go figure!) och vi har använt myyycket sånt. Fördelen med detta jämfört med ull är tjockleken, vi klarar oss med en bråkdel om vi skippar ullen. Vad gäller priset är detta säkert aningen dyrare, men det kliar definitivt mindre.

Ha det bra, släng oss gärna en kommentar också!

Höstkänslor...

Sommaren har nästan kommit till sin ända och det är höst i luften, i varje fall här på Anneberg. Inspiration att rista några kråkfötter här infann sig idag efter ett besök i lokala affären: jag stötte på en bloggläsare! Och inte nog med det, denne person hade svar på vem Vilhelm Stoor och Ingmar Svenns var (ni vet, de två namn vi hittade skrivna på en vägg några inlägg tillbaka). Vilhelm Stoor har tydligen bott i detta hus, och Ingmar Svenns tillhörde hans umgängeskrets. Ett mysterie löst!

En viktig händelse för oss på Anneberg är naturligtvis att vi blivit fler: Winston och Leopold har flyttat in!

Blivande mössjägare, hoppas vi.

Ok, kort och koncist idag, det är trots allt fredag. Ha det bra!!

Vårkänslor

Eftersom jag fått höra att min blogg faktiskt har en och annan läsare (förutom J & Å & jag) så ska jag passa på att uppdatera igen. Jag har legat på latsidan med det, jag vet, men jag kör med den klassiska ursäkten: det är mycket på jobbet just nu. Lite farligt med en ursäkt som denna, som ni kanske redan vet så börjar sommarlovet om två (2) veckor, och då bör man ju ha en annan ursäkt. Nå, den dagen, den sorgen.

Den här pärlsponten som vi hade burit upp på vinden senast jag tog mig tid att skriva; den har nu till en viss del kommit upp på väggar och i taket.

Vi började med taket, men kom bara en liten bit på väg, och övergick då till väggar. Färgen vi använder heter futura 40, är oljebaserad, och lär ska vara riktigt bra. Själv har jag inte ännu testat den, bara pojkarna har målat än så länge, men sen då det ska målas på riktigt antar jag att det blir jag och B som tar itu med det. Men i dagens läge ser det typ ut såhär:

dvs ganska halvfärdigt. Men, som sagt, sommarlov på kommande.

Vi har idag jobbat på lite på utsidan istället, här kommer några bilder:


Laika är ju 14 månader nu, alltså stora flickan!

Ha en fortsatt skön vår och sommar (det ska jag i alla fall ha)!

Pärlspont och stockvägg

Då jag ändå sitter och slösurfar en lördagskväll som denna, tänkte jag passa på att göra ett litet inlägg här på bloggen.
För tillfället står det ganska stilla på vinden, redan med tanke på den här extrema kylan är det näst intill omöjligt att göra något vettigt där uppe. Här i veckan tog J och jag på oss det inte helt triviala jobbet att förflytta en kilometer (!) pärlspont utifrån upp på vinden. Om någon inte vet vad pärlspont är, kan jag genast upplysa er: ser ut så här

och kan beskrivas som inredningspanel med en liten "kulle", en pärla. Finns också att fås med två pärlor, senast såg jag det i början av veckan då jag var på skolning i Officersklubben i Vasa. Det var snyggare än jag trott med två pärlor, men vi nöjer oss nu i alla fall med en. Det som gjorde förflyttandet av dessa paneler knepigt var faktum att de är sköra och långa och huset är trångt och fullt med ställen man kan slå i dem. Men de är i alla fall på plats på vinden nu, och kommer att få en omgång färg på sig innan de sätts upp sen någongång. För tillfället lutar det mot vit. Vi kommer att köra med dessa både på väggar och tak är tanken.

Till att börja med (innan vi började riva) hade vi tänkt att en vägg i Biblioteket skulle tapetseras, närmare bestämt kortsidan vid trappan. Idag har vi helt gett upp den tanken med orsak av detta:

det är en very nice stockvägg! Kräver att man putsar till den och behandlar den med något "konserverande", men sen är den good to go. Det charmiga med väggen är också att den avslöjar en hemlighet från svunnen tid. Kollar man noga hittar man två namn skrivna med blyerts (?).













Vi tyder dessa till Vilhelm Stoor och Ingmar Svan, kanske de som senast gått åt just denna vägg. Årtal har vi tyvärr inte hittat. Oberoende, dessa två namn kommer att få stå kvar, man vet aldrig, mitt i allt hittar någon hit som vet vem de är och kan berätta vad de kan tänkas ha spelat för roll i Annebergs historia.

Lite mer om vad som händer på vinden...

En liten titt på vad vi/Patrik sysslar med på dagarna, eller om man så vill "projekt biblioteket: vol 2".

Jag utlovade en insikt i hur vi gjort för att få till mer space senast, och det rätta svaret är.... riv taket! Låter kanske lite extremt, men är inte så farligt i alla fall. Till saken hör att då vi började på vinden var takhöjden där på normal nivå, dvs normalt för en lägenhet. Yttertaket läckte dessutom på (minst) ett ställe, och det ville vi få fixat och så hade jag dessutom ambitioner på att få till ett "pampigt" rum, och befintlig takhöjd räckte helt enkelt inte till, så vi tog till kofoten:

Till att börja med fick kobenet gå löst på de vidunderliga pappskivorna de gillat att lägga i taket i det här huset, vet inte vad materialet heter, men de känns som papp (eller paff som det heter på riktigt om man kommer från lite sydligare breddgrader) och det beter sig så också. Är man inte försiktig faller de sönder i små bitar, och bör sopas upp. Nåja, till saken. Nästa i tur var plankorna i taket, och det visade sig vara det värsta jobb i detta hus hittills, av den enkla anledningen att ovanför dem fanns sågspån.

Det var inte lite sågspån heller, utan krävde en hel del tid och jobb att forsla bort. Till all lycka har vi en snäll granne som tog hand om det, och såg till att det försvann (vad gör man inte för att skynda på den globala uppvärmningen?? ;-) ). Ovanför taket, och sågspånet hittade vi balkar som gick tvärs över huset, och som vi initialt funderade på att lämna synliga:

De blev dock borttagna av diverse orsaker, främst för att de inte hade en byggnadsteknisk funktion, och också för att de skulle ha gjort fortsatt arbete med inredningen lite jobbigare. Men, alltså i dagsläget är dessa borta, och vi har fått ett härligt stort och mäktigt rum, som ingen bild kan göra rätta, här dock ett försök:

Vill ni få en helt rättvis bild är ni tvungna att ta er hit personligen. :-)

...and I'm back!

Efter ett kort (hmmm...) uppehåll här på bloggen kommer det nu igen ett fräscht och nytt inlägg. Yippie! Jag kommer hårt att påstå att orsaken till detta lite längre uppehåll är att vi inget gjort i renoveringsväg, var och en får dock tro och tycka vad den vill. Till saken i alla fall.

Vi har fördomsfritt tagit hoppat in i projekt "övre våningen" och har gjort mycket nytta på kort tid, tycker jag. Utgångsläget var en relativt stor, kall vind där någon någongång fått för sig att 'bygga' ett rum. Typ så här:

I dagsläget finns inte mycket av det ni ser på bilden kvar: väggar, tak, spis och plastmattan på golvet är borta. Vi började med att riva, och på grund av allt sågspån som de isolerat med (väggar, tak) var det ett mindre rent söndagsnöje:

Mängden sk*t vi forslat bort är i dagsläge 2 traktorlass, så helt lätt är detta renoveras inte... Bakom spisen fanns ursprungligen inget golv, utan en massa skräp och sågspån, det är alltså det jag tagit mig an igår. Det här...

...blir och se ut såhär...

...och ser nu ut såhär:

Jag ska inom kort visa hur vi gjort för att få mer luft och ljus i rummet (som går under arbetsnamnet "biblioteket"). See ya!

Så där kort bara

Eftersom jag känner ett visst tryck från min publik på att skriva ett nytt inlägg så får jag väl göra det.

Under tiden vi var i London känns det som om Laika växt väldigt mycket, och inte kan man väl tycka annat då hon idag tappade sin första tand!! Eller i varje fall första som jag märkt att hon tappat.

Wow! Antar att det kommer att bli fler småningom... Hon börjar dessutom vara en riktig bjässe på 10+ kg redan.

Until later!!